Lucianostalgi

Standard

Alla gånger man själv stått på vimmelkantiga ben och tävlat om syret med det brinnande ljuset i handen spelas upp.  Den där magiska gemenskapen jag kände då får mig fortfarande att greppa efter närmsta hand. Och gåshuden ställer sig i givakt redan vid de första nästan inte hörbara tonerna.

Upplägget är perfekt. De klingande höga rösterna och de mjuka stämmorna. De flämtande lågorna i perfekta formationer. Det tunga mörkret och de ljusa gestalterna.

Det värker i hela hjärtat när jag mellan tårarna försöker fokusera på luciatåget. Vackert. Vackrare. Vackrast.

Ps. Om ni missat SVTs Luciafirande så rätta genast till. Kan vara det bästa någonsin. http://svtplay.se/t/123386/luciafirande_i_svt

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s