Mamma känner pappa, men pappa känner inte mamma!

Standard

Tre paket skulle hon köpa, barnet mitt. Till pappa, lillasyster och lillasysters mamma. Men inget till mig. Jag frågade två gånger för att vara säker. Pappan kunde väl inte handla julklappar till mig heller. Juh. Han känner knappt mig, förklarade dottern. Men att jag skulle hjälpa till med paket till den andra halvan av hennes familj var helt solklart. Jag fick bara höjda ögonbryn tillbaka när jag började formulera en fråga.

Men då tänker jag på vuxnas vis. Man behöver faktiskt inte känna varandra lika mycket. Det finns inget tabu kring att göra skillnad på folk. Man kan älska mamma mer än pappa utan att skämmas för det.

I hennes värld så är jag kompis med hennes pappa, men han är inte kompis med mig. Inget konstigt med det. Och jag kan gissa mig till varför. Förmodligen är det så att jag pratar om hennes pappa mycket oftare än tvärtom. Jag berättar vad han gjorde när vi levde tillsammans. Visar bilder. Frågar om lillasyster. Jag svänger förbi farmor och farfar lite nu och då. Och fikar med fastrar och gullar med kusiner.

Nej, man ska inte vara så fyrkantig när man tänker. Relationer kan vara precis hur som helst. Skönt att veta.

Annonser

En reaktion på ”Mamma känner pappa, men pappa känner inte mamma!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s