Börjar dagen med tårar

Standard

Måndag morgon och jag sitter redan med tårar i ögonen och försöker tvinga tillbaka gråten ner i halsen. I inkorgen kan man nämligen hitta allt möjligt. Naturligtvis är det vanligare med sådant som får fingrarna att börja svepa över tangentbordet i arbetsmyrans tempo. Men idag hade första mailet rubriken ”förlåt”.

Det var igår någon förolämpade mig. Inför sina kompisar (och mina) skämtade han grovt på min bekostnad. Antydde att jag skulle vara rikshora. Naturligtvis blir man alldeles för paff för att hinna knyta näven och slå till. Eller vända på steken och klä av honom naken istället. Så jag vände mig om och gick. Utnyttjad och örfilad.

Men nu finns det tydligen människor som vaknar till, om än lite senare än andra. Han skrev i mailet att han inte kunde begripa att han uttryckt sig så. Och att han berättat för sina vänner hur mycket han tycker om mig och hur viktig min omtanke om honom var när hans liv var i gungning. På tre ställen hade han omsorgsfullt bäddat in det vackraste orden av dem alla – Förlåt.

 

Sen är det kanske märkligt att jag gråter mer när någon tycker om mig, än när någon behandlar mig som en kackerlacka.

Annonser

6 reaktioner på ”Börjar dagen med tårar

  1. Låter man inte impulserna filtreras av hjärnan innan de når tungan så händer sånt här, förr eller senare.

    Men insikter är tunga saker, bra gjort av honom trots allt.

    Jag tycker inte det är märkligt alls att tårarna kommer då någon tycker om en. Kärlek och värme öppnar hjärtat, hån och elakheter stänger det.

    Kram på dig!

  2. Och jag blir ju nyfiken… förlåter du honom? Och är i så fall tårarna en del av den processen?
    Ja… korpar är ju såna, kan inte låta bli att peta med näbben, du vet.
    Kram!

  3. Det är klart att han är förlåten. Jag har inga förväntningar på perfekta människor, bara mänskliga människor.

    Och tårarna…någon blandning av att jag är lättnad och rörd. För att det finns kärlek. Kärlek till människorna rent generellt, och kärlek till mig som kände mig rätt vingklippt under stora delar av söndagen (inte bara på grund av detta dock).

    Men jag har lite kvar att gråta ur mig, svårt att öppna på stora kranen när man sitter på jobbet dock…skulle vara lökhackerska till yrket istället 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s