Min fossil och jag!

Standard

Fina telefonen har kukat ur. Ja, så nu är det inte så fin längre. Snarare en jävla skit telefon. Allvarligt, hur gammal är jag? I ett par veckor har jag försökt hitta en tidpunkt när jag kan leva utan telefonen som nästan inte fungerar. Det finns ingen. Hjälp jag är en tonåring! Men idag vinglade jag tillslut farligt nära gränsen för nervöst sammanbrott. Det stod mellan telefonen eller Jessica! Målfoto. Vinnare med knapp marginal:  Jessica.

Ur byrålådan grävde jag således fram en ljusgrå fossil och krånglade dit simkortet. Och vilken tidsresa jag fick åka på. Bilder från förr. Torra repade sms från, vad som känns som, historiskt länge sedan. Tydligen låg jag bra till hos han som bara blänger på mig nu. Och han som plötsligt försvann tyckte väldigt mycket om mig, inser jag nu när jag öppnar sms efter sms och spiller varm ömhet över tummen och handen som telefonen ligger i.

Lite mer besvärande är utkorgen. Jag kan ha varit lite smörig. Aningens inställsam. Och levererade överdoser med smicker till män som inte förtjänade det. Eeek. Tur att det fanns saneringsprogram för sånt. Mental detox.

Annonser

2 reaktioner på ”Min fossil och jag!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s