Pennans makt är svag

Standard

Den tafatta säljaren försöker hitta rätt biljett åt mig och min dotter. Vilket han misslyckas med ska det senare visa sig till både min, och den långa kön bakom mig, stora förtret. Spärrvakten öppnar minsann inte grinden för mindre än tre biljetter. Tre fullvuxna biljetter till mig. Tre små till dottern. På vägen tillbaka har hon tydligen krympt för då åker hon gratis.

Nåja. Tillbaka till darrhänt ungdom. Skrivaren är trasig så han måste för hand nedteckna en kort instruktion för att jag ska hitta till sportlovet. Jag har visserligen åkt den sträckan 25-30 gånger förut, men tanken på att åka fel med trött dotter och ännu tröttare väskor i släptåg skickar tsunamivågor av svett längs min ryggrad.

Förresten är jag redan till att börja med livrädd för att dörrarna ska glida igen och skilja mor och dotter åt. En liten Ögren på perrongen och en lite större Ögren på tåget. Pust, bara tanken gör att jag anar vågskvalpet mellan skuldrorna.

När jag var aupair i Schweiz så berättade pappan att han hade lämnat sin dotter i bilen när han själv åkte iväg med tåget som mamman redan satt på. Han skulle bara rusa in och lämna en grej och hann inte ut innan tåget började rulla. Han fick kliva av vid nästa station och ta taxi tillbaka. Tur att han inte bodde i norrland. Där går det ett dygn mellan stoppen. Jösses vad jag hade dött. Flera gånger om!

Nåja. Tillbaka till vimsig yngling. Med ett dagisbarns handstil och en darrhänt pensionärs hastighet får han ur sig tillräckligt många siffror och bokstäver för att jag ska kunna ta mig från C till B(arkaby). Själv stampar jag otåligt med ena väskans rem som strypsnara och den andra väskan i vild gungning orsakat av en sjuårings avgrundsdjupa tristess.

Jag tror jag lyckas hålla alla fnysningar kvar i lungorna och spara mina dräpande kommentarer tills jag är utom hörhåll.

Det är först när jag är tillbaka på kontoret som jag upptäcker att jag inte heller kan skriva för hand. Tydligen är det en konst som givetvis först måste övas upp, men sedan även underhållas. För att inte tala om de små musklerna som ska hålla pennan på plats. De är tydligen spårlöst försvunna.

Pennan är bara mäktigare än svärden om man övar regelbundet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s