Pusselknark

Standard

Rassel, rassel. Ur kartongen forsar 280 små pusselbitar. Jag kör fingrarna genom högen och belöningssignaler skickas direkt till lustcentrat. Knark.

Kantbitar till höger, ljusa bitar till vänster, mörka bitar snett upp. Jag fladdrar med min maniska blick och låter fingrarna jobba blixtsnabbt. Bara lite till. Om ett tag ska jag sluta. Jag kan sluta när jag vill.

Dottern försöker fånga min uppmärksamhet. Hon tröttnade på evighetsuppgiften redan innan alla bitar landat på golvet, och har inte ätit på flera timmar. Jag grymtar irriterat till svar, men har ingen aning om jag svarat att det är ok att klippa hål i gardinerna eller överdosera mammas huvudvärkstabletter. Om hon bara lämnade mig ifred!

Pulsen når kaninfart när jag börjar se hela bilden formas framför mig. Sinnena skärps. Jag börjar se flera nyanser av ljusblått, och riktningen på små grässtrån. Jag är dirigenten. Klick. Klick. Perfekta ljud.

 

Men så, när sista biten är lagd så känns det bara tomt. Och lite naket.

Så jag lyfter på blicken och sneglar mot hyllan igen. Femhundra bitar! Man kanske skulle….

Annonser

2 reaktioner på ”Pusselknark

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s