En våg av tankar.

Standard

Tankarna kommer i vågor. Sveper över mig som mjukt sommarvatten. Jag slappar av, låter mig tröstas. Känner hur det varma smeker min nakna kropp. Så kommer nästa våg. Iskall. Salt. Fastnar i halsen och tvingar tårar ur ögonen.

Jag förbannar allt som bor i mitt huvud. Vrider vårdslöst ur min kropp som en disktrasa. Den sura stanken fastnar på mina händer.

Men medan jag trampar i det kalla salta så anar jag glittrande böljande vågor i fjärran. Nästa tanke som drabbar mig är ett regn av små stjärnor. Fyller min själ med insikter. Det starka skenet smärtar mina ögon, men landar så mjukt, så mjukt i mitt inre.

Jag förstår livet, tänker jag.

Då blir himlen svart och kastar sylvassa knivar mot marken. Metalldoftande droppar skär upp blodiga sår på min kropp.

Jag förstår inte livet, tänker jag…

…och blir bländad av den vackraste regnbåge jag någonsin sett.

Jag ger upp.

Låter mina tankar vara den naturkraft de vill vara. Okontrollerbara. Det ena jag kan göra är att ställa prognoser. Möjligen. Försöka förutspå vilken reaktion som ska komma. Kanske.

Jag kan inte styra väder och vind. Jag kan inte kontrollera de vågor av tankar som rullar runt i mitt huvud. Bara konstatera. Den 13 juli 2012 tänkte jag så här. Punkt.

Annonser

En reaktion på ”En våg av tankar.

  1. Pseudonaja

    Oh, det är så jag. Ena stunden ligger världen för mina fötter, det finns inget som jag inte klarar och jag är så lycklig. Ögonblick senare så råder nattsvart mörker och allt känns hopplöst.
    Jag är ganska trött på det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s